Håkan Serner
Håkan Serner | |
Håkan Serner, 1965. | |
Född | John Gunnar Håkan Serner 1 september 1933 Sankt Petri församling, Malmö, Malmöhus län, Sverige |
---|---|
Död | 25 oktober 1984 (51 år) Sankt Matteus församling, Stockholm, Sverige |
Aktiva år | 1953–1984 |
Maka | Gunilla Rönnow (gift 1956–1961; skild) Anneli Helenius (gift 1962–1965; skild) Annette Bøgelund (gift 1969–1984; hans död) |
Släktingar | Uncas Serner (bror) Gunnar Serner (farbror) |
Betydande roller | |
Skomakaren i Den vita stenen Einar Rönn i Mannen på taket Vätten i Trolltider | |
IMDb SFDb |
John Gunnar Håkan Serner, född 1 september 1933 i Sankt Petri församling i Malmö, död 25 oktober 1984 i Sankt Matteus församling i Stockholm,[1] var en svensk skådespelare.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Serner var son till lektorn Arvid Serner (1890–1940) och apotekaren Karin, född Platon (1897–1974).[2] Han var brorson till Frank Heller, bror till Uncas Serner och farbror till dennes dotter Anna Serner. Från det han var sex år bodde familjen i Stockholm.
Efter studentexamen gick han på Gösta Terserus teaterskola 1952–1953[2] och var därefter verksam vid Marsyasteatern, Teatern i Gamla Stan och Stockholms skolbarnsteater, innan han anställdes vid Stockholms stadsteater vid dess start år 1960. Denna var han engagerad vid under resten av sitt liv, med uppehåll för åren 1967–1968 då han var anställd vid Norrbottensteatern i Luleå. 1965 tilldelades han Teaterförbundets Vilhelm Moberg-stipendium.
Serner medverkade också i en lång rad filmer och TV-serier. Han gjorde flera TV-uppläsningar av barnböcker, bland annat Nalle Puh och Det susar i säven samt var berättare i TV-serien Huset Silfvercronas gåta. Han medverkade även i den svenska versionen av radioföljetongen Dickie Dick Dickens. 1977 tilldelades han en Guldbagge för "två märkliga porträtt" i Bo Widerbergs Mannen på taket (1976) och Jan Troells Bang! (1977).
Serner kom ofta att spela lite udda figurer med en spelstil, som var eftertänksam och stillsamt humoristisk och med ett drag av vemod. Efter hans bortgång skrev Lars Linder i Dagens Nyheter att han hade "en förmåga att fälla komiska repliker som om de härrörde ur ett bottenlöst allvar" och att "det fanns en tyngd, en sorgsenhet i hans blick som gick som ett stråk genom allt han gjorde på scenen" (1984-10-27). Ett exempel på detta är hans tolkning av den fattige och trångbodde skomakaren (Hampus farbror) i Den vita stenen.
Serner var gift första gången 1956–1961 med Gunilla Rönnow,[3] andra gången 1962–1965 med Anneli Helenius (född 1942) från Finland och tredje gången från 1969 med Annette Gjörup (1935–2001) från Danmark, dotter till prokurist Jens Bøgelund och Gudrun Bøgelund.[2] Han hade i första äktenskapet två söner och i tredje äktenskapet en son. Operasångerskan Malin Gjörup var dotter till hans tredje hustru.
Håkan Serner begick självmord 1984 efter en tids depression.[4] Han är begravd på Djursholms begravningsplats i Danderyds kommun.[5]
Filmografi i urval
[redigera | redigera wikitext]- 1953 – Marianne
- 1953 – Fartfeber
- 1958 – Bock i örtagård
- 1958 – Den store amatören
- 1958 – Lek på regnbågen
- 1958 – Jazzgossen
- 1959 – Fridolfs farliga ålder
- 1959 – Raggare!
- 1964 – Henrik IV
- 1965 – Calle P
- 1966 – Hemsöborna (TV-serie)
- 1967 – Puss & kram
- 1968 – Bombi Bitt och jag (TV-serie)
- 1968 – Het snö
- 1969 – Som natt och dag
- 1969 – Mej och dej
- 1969 – Kameleonterna
- 1970 – Pippi Långstrump på de sju haven
- 1970 – Rullgardinen
- 1970 – Ministern
- 1971 – Änkeman Jarl
- 1971 – Äppelkriget
- 1971 – Niklas och Figuren
- 1973 – Affären Enbom (TV-serie)
- 1973 – Den vita stenen (TV-serie)
- 1973 – Förlorarna
- 1973 – Mumindalen (TV-serie)
- 1974 – Huset Silfvercronas gåta (TV-serie)
- 1974 – Lilla Anna och Långa Farbrorn (TV-serie)
- 1974 – Kvarteret Oron (TV-serie)
- 1974 – Gustav III
- 1974 – Engeln (TV-serie)
- 1974 – Dunderklumpen!
- 1975 – Ungkarlshotellet
- 1975 – Tjocka släkten (TV-serie)
- 1975 – Stumpen
- 1975 – Loranga, Masarin och Dartanjang (TV-serie)
- 1976 – Hallo Baby
- 1976 – Fönstret
- 1976 – Mannen på taket
- 1977 – Bang!
- 1978 – Bevisbördan (TV-serie)
- 1979 – Trolltider (TV-serie)
- 1980 – Flygnivå 450
- 1981 – Babels hus (TV-serie)
- 1981 – Antigone
- 1981 – Snacka går ju...
- 1981 – Rasmus på luffen
- 1983 – Distrikt 5 (TV-serie)
- 1984 – Sömnen
- 1984 – Mannen från Mallorca
- 1985 – Mannen som tänkte med hatten
- 1986 – Skuggan av Henry (TV-serie)
Teater
[redigera | redigera wikitext]Roller (ej komplett)
[redigera | redigera wikitext]Radioteater
[redigera | redigera wikitext]- Bilbo - En Hobbits äventyr (radioteater, 1970) som hobbiten Bilbo
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Håkan Serner på Internet Movie Database (engelska)
- Håkan Serner på Svensk Filmdatabas
- Håkan Serner i Dramatens rollbok
- Håkan Serner på Stockholms stadsteaters webbplats
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Sveriges dödbok 7: 1860–2017. Sveriges släktforskarförbund. 2018. Libris 5fmmd34c39cvtmg1. ISBN 9789188341280
- ^ [a b c] Serner, J G Håkan, skådespelare, Sthlm i Vem är det / Svensk biografisk handbok / 1985 /s 986.
- ^ Sveriges befolkning 1960. Arkiv Digital
- ^ ”Håkan Serner”. Håkan Serner. IMDB. http://www.imdb.com/name/nm0785290/bio. Läst 16 september 2012.
- ^ SvenskaGravar.se
- ^ För vindens skull – Svenska Dagbladet 18 mars 1955
- ^ Achard på Marsyasteatern – Svenska Dagbladet 30 mars 1956
- ^ Gogol i källarvalv – Svenska Dagbladet 7 november 1956
- ^ Världens hemskaste pjäs – Svenska Dagbladet 16 oktober 1957
- ^ Stum teater i Gamla stan – Svenska Dagbladet 15 november 1959
- ^ Age (12 mars 1961). ”Herr Padda gästspelar för Stockholms skolbarn”. Dagens Nyheter: s. 32. https://arkivet.dn.se/tidning/1961-03-12/69/32. Läst 27 december 2021.
|